Så har vi ett helt nytt och alldeles orört år framför oss och jag har sällan kännt mig så förväntansfull som jag gör just i dag, just i detta nu, i skrivande stund här på Loftet. 2013 tog vid där 2012 slutade på ett sådant sätt som man bara kan önska sig, ja på ett sådant sätt som man inte tror är möjligt. Nu vet jag, att gåvan jag fått i kärlekens tecken är min och med den kommer fler gåvor att komma ungefär som ringar på vattnet.
Jag har tvivlat i mina dagar, inte trott på kärleken eller på livet över huvud taget. Tänkt att, ja ja...
Men det händer ju saker under tiden, sådant som ger vägledning och som talar om vilken väg man skall ta.
Det gäller bara att få av sig offerkoftan och vara lyhörd till det som hela tiden händer omkring oss, de små tecknen som vill visa oss och de små ord och tankar som vill göra oss uppmärksamma och hjälpa oss i livets alla val.
Min önskan på årets första dag är att alla som känner att den där koftan sitter illa försöker få av sig den så snart som möjligt, jag önskar också att alla goda ting är med mig, att jag och mina kära får vara friska och må väl. Det här året har jag nämligen väntat på i hela mitt liv, eller hur ska jag uttrycka mig...
Det är i år livet börjar...Ja, exakt så menar jag.
God fortsättning alla
Jess