Obalans i kroppen just nu, hamnade i ett sockerberoende för nån vecka sedan och socker är för mig rena rama giftet, blir beroende blixtsnabbt, som om det vore knark. Sedan jag började med LCHF för 3,5 år sedan har jag lärt känna kroppen på ett sätt som jag är otroligt tacksam för. Jag har förstått att jag är glutenallergiker och jag har liksom "erkänt" för mig själv att jag är sockerberoende. Så länge jag håller mig på rätt fettintag varje dag så går det bra, ibland blir det dessvärre obalans och då sitter sockerdjävulen på axeln och viskar, eller jag menar skriker så det skär i öronen, så där ihärdigt liksom, som bara den kan, eller ska jag kalla den för hen, jag vet inte om det är en hon eller han...håller på att luska på det.
Det värsta är att hen inte behöver tjata särskilt länge förrän jag har åkt dit...Ta en bit till och en till och en till...Efter sockerintaget blir det koma, jag blir alldeles matt i hela kroppen och blir nästan så klen att jag måste lägga mig ner, läskigt.
Men häromdagen bestämde jag mig, nu får det vara slut på vansinnet, så nu har jag varit helt sockerfri sedan i fredags. Jag la till extra mycket fett i form av grädde för att slippa sockersuget och det gick över nästan på en gång. Vaknade däremot i natt med världens bristpåsockerskallebank, det lilla fanstyget till sockerbegär gjorde ett sista försök att koppla greppet om mig, men tji fick hen. Nu har jag laddat fettdepåerna, så stick och brinn din djävul.
Skallebanken försvann med kaffe och 40% grädde...Tack!!
Jess
Känner igen det där med sockerberoende. :)
Patrik är också glutenallergiker så behöver du recept så är det bara att hojta till. :)
För övrigt skriver du fantastiskt bra, fortsätt skriv. :-)
Kramar från Anki